Hoppa till innehåll

Om honom

Vasile Goldiș och Astra

Vasile Goldișs ordförandeskap i Astra, folkbiblioteken, byarnas liv och den kulturella missionen efter Unionen.

Efter Stora Unionen avslutade inte Vasile Goldiș sitt offentliga arbete. År 1923 blev han ordförande för Astra, det Transsylvanska förbundet för rumänsk litteratur och det rumänska folkets kultur, som han ledde fram till 1932. För en organisation som skapats före Unionen var frågan vilken roll den fortfarande kunde ha i en enad rumänsk stat. Goldiș svarade med ett program inriktat på utbildning, byarnas liv och spridning av kultur.

Valet 1923

Astra:s generalförsamling i Timișoara valde Goldiș till ordförande i augusti 1923. En berättelse publicerad i tidskriften „Transilvania” nämner valet och de principer han presenterade i början av sitt mandat. Bland dem fanns den nationella idén, kulturInstitutionernas roll, relationen till kyrkorna och uppmärksamheten på den rumänska landsbygden.

Goldiș hade en biografi som passade för denna funktion: lärare, läroboksförfattare, journalist och deltagare i föreningen. Men just hans politiska prestige kunde skapa en svårighet. Astra fick inte bli bara en förlängning av ett parti eller en plats för ceremonier. Den hade ett nätverk av avdelningar, bibliotek och människor som arbetade med allmänheten i olika orter.

Efter 1918 kunde Astras uppdrag inte längre vara identiskt med det under monarkins period. Den rumänska kulturen hade nu statens stöd, men skillnaderna i tillgång till böcker och utbildning förblev stora. Organisationsnätverket kunde nå byar och samhällen där offentliga institutioner rörde sig långsammare.

Bibliotek och lokalt arbete

Ett dokument från 1925, publicerat i en samling källor, antecknar inrättandet av folkbibliotek genom Astras omsorg: 20 i Carei-avdelningen och 10 i Zalău-avdelningen, för den rapporterade perioden. Dokumentet bär underskriften av presidenten Vasile Goldiș och sekreteraren Romul Simu. Det visar konkret vad ett kulturellt program kunde innebära: böcker skickade till orter, människor som tog emot dem och en administrativ redovisning.

Det är inte korrekt att tillskriva presidenten personligen varje bibliotek. Astra arbetade genom avdelningar och lokala samarbetspartners. Goldişs underskrift visar institutionellt ansvar, och antalet bibliotek indikerar ett verifierbart resultat av nätverket. I denna skillnad mellan ledning och lokalt arbete syns hur föreningen fungerade.

Folkbiblioteket var bara en del av verksamheten. Konferenser, publikationer och möten erbjöd andra sätt att sprida kunskap. Goldiş, som hade arbetat i pressen och i skolan, kunde förstå nyttan av dessa olika former. Inte varje läsare nådde en gymnasieskola, men en bok eller en konferens kunde nå hans eller hennes samhälle.

Historia och offentlig minnesvård

År 1924 organiserade Astra evenemang tillägnade hundraårsjubileet av Avram Iancus födelse, enligt Bibliotecii Județene Astra Sibiu. Commemoreringen var en del av ett bredare program där föreningen kopplade utbildning till historiskt minne. Under Goldiș ledarskap var Astra också involverad i insamlingen av dokumenten från enningen.

„Goldiș-mappen”, som innehåller manuskriptet till talet och texten till Alba Iulia-resolutionen, donerades till museet i Alba Iulia av Astra år 1929. Gesten är viktig eftersom den visar en annan dimension av den kulturella verksamheten: bevarandet av källorna. Utan sådana beslut skulle minnet av 1918 i större utsträckning bero på sena återuppbyggnader och mindre på dokument.

Goldișs ordförandeskap var inte utan kontroverser. Forskningar om mellankrigstiden visar att relationen mellan Astras ledning, kulturpersoner och tidens politik ledde till oenigheter. En seriös institutionell biografi bör inte dölja dem under den vaga formuleringen av ett „gloriskt mandat”. Meriterna framträder bättre tillsammans med organisationens konkreta problem.

Slutet på mandatet och hans plats i biografin

Goldiș ledde Astra fram till 1932. Han dog två år senare i Arad. Ordförandeåren visar kontinuiteten i hans engagemang: skola, press, föreningar och tillgång till kultur. Efter föreningen sattes dessa i en ny ram, där frågan inte längre bara var hur man försvarar en kultur i en främmande stat, utan också hur den når människorna i sitt eget land.

För läsaren som är intresserad av detta skede är Astras dokument mer användbara än en enkel lista över utmärkelser. Rapporterna, korrespondensen och tidskriften „Transilvania” möjliggör att följa beslut, samarbetspartners och resultat. De visar en Goldiș engagerad i det dagliga kulturella arbetet, efter det ögonblick som gav honom det största kända ryktet.

Läs också

Källor

  • www.bcucluj.ro
  • bjastrasibiu.ro
  • biblioteca-digitala.ro
  • agerpres.ro
  • z-studarch.ro